.

Jag orkar bara inte med dig.
Du är för mycket.
Och jag vill inte umgås med
den sortens folk som du gör.
Jag vill inte bli som du.

Du tycker att det är så konstigt att jag gör såhär.
Men jag tänker värkligen inte bli som du.

Jag tänker inte lägga ut mitt liv
på det sättet som du gör.
Ingenting ska gå... Rakt ut sagt åt helvete för
mig bara för att jag umgås med dig.

Du får skylla dig själv att du mister "vänner" .
Det är inget jag kan göra åt.
Lilla vän, Nej!
jag vill inte umgås med dig längre.
Hur mycket du än försöker.

vi hör inte ihop!
Det är bara för dig att fatta det.

Jag vill dig inget illa.
Men det håller inte längre.

Du kan inte komma till
mig så som du gjorde innan.
För jag skiter fullständigt i dig nu.
Alla dina problem som las på mig.

Vi är inte vänner längre.
Och jag är fan glad över det.

Du skyller allting på mig.
Och att jag förstört det mellan
dig och andra, bara för att vi blivit ovänner?
Lilla vän, det funkar inte så.

Jag är inte sån.
Men du vet tydligen allt om mig
ändå. Villket är välldigt märkligt
för jag har itne öppnat mig för dig
överhuvudtaget!

Jag är bara så jävla trött på dig nu.
Och skyll allting på mig då.
Om det nu känns bättre för dig,
så gör det!

Jag bryr mig inte längre.
för jag har fått det bevisat
att inte en ända jävel litar på dig.
Så säg vad du vill.
Men lilla vän, du har inga såkallade
vänner kvar!

/emmagottfridsson