Ångest.

Du tittar på mig och jag gråter. Jag skriker förlåt inom mig. Kan du förlåta mig?
Jag vet inte hur det blev så här, men jag ville inte såra dig! Jag vet inte vad jag ska göra, det känns som om jag dör. Det gjorde så ont att såra dig.
Du ser på mig och jag gråter. Skriker förlåt inom mig.


Min blick höjer sig försiktigt & skamligt, möter dom två speglarna som är framför mig, spegeln som står bakom mig. Nyper tag i allt, drar slår & bankar. Ska man hålla det man lovar sig själv? eller ska man hålla det man lovar andra?

Ångest ångest ångest
Var kommer all denna ångest ifrån?


Småsaker som egentligen inte betyder nåt ger mig ångest.
Allt jag gör ger mig ångest. Det känns så löjligt.

Ångest gör ont. Det gör mig illamående. Det gör mig så arg. Det gör mig ledsen.

Shit vad kul att ha ångest och vara deprimerad. Livet känns så jävla kul...
Det känns ju bara som att jag ska dö och att omvärlden nästintill knappt existerar. Jag ska försöka. Men det är fan inte lätt...

Bara ångest och ilska. Är på vidrigt humör. Akta dig för att jävlas med mig. Jag menar det!Ångest när jag vaknar. Ilska under dagen. Ångest när jag somnar.

/ By; Emma Gottfridsson

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0