jag är här, jag sviker dig aldrig

när jag går och lägger mig, för att försöka sova. för att få andas lugnt.
då känner jag luften flåsa i min nacke, även fast jag alltid har huvudet under täcket.
när luften blivit så tjock och när jag blivit alldeles kallsvettig, sätter jag mig upp i ett hört.
jag känner mig så utmattad, men ändå kan jag inte sova. det är då jag börjar tänka tillbaka.
på tiden där jag svävade på rosa moln.
med din hand var i min och vi kämpandes mot världen.
när jag kände mig trygg och sjävlsäker.

jävla skit, varför kan inte någon bara krypa ner i min säng,
och säga: jag är här, jag sviker dig aldrig?




(och för en jävla gång skull mena det?)

/emmagottfridsson

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0